21 augusti 2009

Dödligt arv

Tågresan mellan Fredrikshamn och Düsseldorf var lång och jag hann läsa en stor del av Dödligt arv av Donna Leon. Boken passar bra som färdlektyr, för den är lättläst och kräver inte allt för mycket koncentration.

Leon är den enda deckarföfattare jag läser så fort det kommer på pocket, men nu har jag nog läst lite för många. Det är forfarande underhållande och lite klurigt för stunden, men inte så mycket mer än så. Kommisarie Brunetti är inte lika intressant efter så där tio böcker, men trots det fortsätter jag läsa dem. Eller kanske är det så att skrivandet börjar gå på rutin allt för mycket för Leon och det lyser igenom i böckerna?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar