Rosa

I Rosa - den farliga färgen undersöker Fanny Ambjörnsson svenskars förhållningssätt till rosa. Det är intressant är hur olika saker färgen kan associeras med beroende på sammanhang. Ibland är den det mest förväntade som många väljer att avstå ifrån och ibland är den utmanande och ett sätt att ställa sig utanför det förväntade.

Jag har läst Ambjörnssons avhandling I en klass för sig flera gånger och det är kul att hon kommit ut med en till intressant bok.

Revolt

Revolt är den tredje och avslutande delen i Suzanne Collins serie om Hungerspelen. Jag uppskattar framtidsskildringen, trots att den är obehaglig och inte på något sätt önskvärd. Den är spännande, även om jag önskar att jag hade varit lite yngre när jag läste den. Nu väntar jag på filmatiseringen av del 1 som kommer i mars och förväntar mig snyggt bågskytte, intressanta framtidsmiljöer och komplicerade relationer.

Fatta eld

Del 2 i Suzanne Collins trilogi om Hungerspelen heter Fatta eld och var nästan lika spännande som del 1. Tyvärr kändes det som om vissa händelser var för lika den första delen, trots det höll spänningen i sig och jag blev direkt sugen på den avslutande delen.

Hungerspelen

I mars är det premiär för filmatiseringen av Suzanne Collins Hungerspelen. Jag tyckte det var dags att läsa ungdomsboken som den baseras på.

I en nära framtid i ett Nordamerika som diktatoriskt styrs av Huvudstaden lever distriktens invånare i fattigdom och närmast slavlika arbetsförhållande. Försök till revolution slogs ner för 75 år sedan. Sedan dess utspelar sig Hungerspelen en gång per år. Varje distrikt måste offra en flicka och en pojke att delta i spelet som direktsänds och där vinnaren är den enda överlevaren.

Jag som helst avstår alla typer av blod och läskigheter på film kommer ha svårt att se filmen, men boken fångar mig. Det är spännande och helt fruktansvärt.

Is och vatten, vatten och is

Hela december månad och inte en enda bok omskriven här! Jag har läst böcker för barnen i skolan, men mycket mer än så har det inte blivit på läsfronten. I slutet av månaden läste jag dock Majgull Axelssons Is och vatten, vatten och is, en mycket läsvärd roman som jag absolut inte vill missa att tipsa om.

Jag har aldrig läst något av Axelsson tidigare, men hon sägs ha utforskat syskonrelationer i många olika romaner. Här får vi följa två tvillingsystrar under en stor del av deras liv, men även deras barn. Vi befinner oss i det lugna radhushemmet i Sverige men också på en polarforskningsfartyg. Vi möter en en moderlös rockstjärna, som kanske trots allt har två mammor och hans kusin eller syster eller hur hon nu ska presentera sig.

Relationerna och intrigen i Is och vatten, vatten och is slukar mig. Boken har stått i min bokhylla, oläst, i flera år. Nu tog jag äntligen tag i den och den var precis så där beroendeframkallande som jag behövde för att komma igång med läsningen igen!

Gittan och gråvargarna

Gittan och gråvargarna är Pija Lindenbaums superfina bilderbok om Gittan som blir ensam kvar i skogen efter dagisutflykten och träffar nya vänner i form av en flock vargar. Det är en söt, rolig och lite spännande berättelse med annorlunda bildmanér.

Pelle Svanslös på maskerad

Jag läser ofta sagor på jobbet för barn i olika åldrar. Här om dagen blev det Pelle Svanslös på maskerad av Gösta Knutsson för en förskoleklass. Pelle skulle gå på maskerad hos Frida & Fritz, men självklart ville elake Måns och hans bihang inte låta Pelle vara ifred.

Jag hade inget minne av att böckerna om Pelle hade ett så gammaldags språk, även fast jag är medveten om att det är länge sen jag läste dem. Barnen verkade dock gilla den ändå.

Brida

Under de sista 100 sidorna av Paulo Coelhos Brida ville jag bara att den skulle ta slut. Han är ju en mästare på att skapa bra flyt, hålla ihop en historia och skapa intressanta karaktärer. Trots det väger det inte upp det inslängda tjaffset som nog ska vara visdom. Jag stör mig otroligt och antar att det beror på att jag och Coelho verkar ha väldigt olika syn på många saker, men även på att det inte känns helt inne i det annars så bra flytet.

Till vildingarnas land

Efter att ha sett filmen Till vildingarnas land och läst romanen som är baserad på filmen tyckte jag att det var dags för bilderboken som är början på det hela. Maurice Sendak har skrivit och illustrerat bilderboken och även deltagit i manusskrivandet till filmen.

Boken var precis lika fin som jag hade väntat mig, med detaljerade och originella bilder och kortfattad men beskrivande text. Jag blev dock förvånad av hur lite av filmens händelser som finns med i boken. Efter att ha sett filmen först känns bilderboken snarare som ett utkast som filmen fyllt med innehåll, men kanske är det naturligt med tanke på bilderbokens begränsade format med tanke på målgruppen.

Boken har jag lånat på biblioteket men om jag någonsin kommer över den på ett antikvariat ska jag köpa den direkt!

Min mormors historia

Min mormors historia är en antologi där kända kvinnliga författare har porträtterat sin mormor, och i flera fall även sin mor.

Självklart fick boken mig att tänka på min egen mormor. Jag insåg att jag förknippar henne med ett antal ätbara saker, som päronglass och våfflor, men även med hårtoning i indianrött, Hem till byn och äppelträd som fortfarande står kvar från hennes barndomshem trots att marken nu är en industritomt.

Min mormors historia är en läsvärd samling texter om klass, kön och minnen.

Vindens namn del 1

Jag läser sällan fantasy, men jag fastnade för Robert Rothfuss roman Vindens namn (del 1). Det tog ett tag att ta mig in i världen, men efter 100 sidor var jag med på noterna och indragen i intrigen.

Vindens namn handlar om en kringresande pojke som blir ensam och om hans väg mot utbildning i den magiska världen. Det är gott om onda människor, fattigdom och demoner. Det intressant är pojkens väg i livet, men framför allt all utbildning han får på olika sätt. Romanen blir bättre och bättre, vilket höjer mina förväntningar på del 2.

Färdas på en blick

Lotta Lundbergs roman Färdas på en blick handlar om Laura som reser från Sverige efter att hon gjort abort och lämnat sin man. I Wien träffar hon på ett ambassadörspar och dras in i ett triangeldrama.

Det är svårt att skildra förälskelse och attraktion och jag tycker inte att Lundberg lyckas fullt ut. Eftersom relationen mellan de två kvinnorna är så central blir inte romanen speciellt bra när inte beskrivningen av den fungerar. Historien är dock en fin sammanvävning av äldre ungerska människoöden och en nutida kärleksrelation, genom Lauras släkthistoria.

Tjänarinnans berättelse

Tjänarinnans berättelse av Margret Atwood har likheter med Människors barn som jag nyligen läste, men publicerades ett antal år tidigare.

Mänsklighetens fertilitet har sjunkit kraftigt och staten har bestämt sig för att ta till drastiska metoder för att öka Storbrittaniens invånarantal. Det här är berättelsen om en av tjänarinnornas liv, en av kvinnorna som helt är i statens tjänst.

Det är en obehaglig framtid som Atwood målar upp, som i många dystopier har statens välbefinnande blivit det viktiga även om invånarna inte mår bra av det. Att läsa en framtidsskildring från 1982 som pratar om disketter som framtiden kan bli lite underligt idag, men om man bortser från de tekniska aspekterna (som inte är speciellt viktiga i denna roman) och ser till människoödena som skildras blir romanen bättre.

Det är en relativt långsam historia, där miljöbeskrivningar och känslor är betydligt viktigare än händelser. Ibland upplever jag den som lite väl långdragen, men i det stora hela är det medryckande läsning. Författarens når dock inte alls upp i samma nivå som i sin senare Oryx & Crake som är klart mer spännande.

Harry Potter och dödsrelikerna

Nu har jag läst alla böckerna i J K Rowlings serie om Harry Potter. Den avslutande Harry Potter och dödsrelikerna var den allra mest spännande.

Jag har aldrig förstått Harry Potter-hysterin förut, eller egentligen gör jag väl fortfarande inte det, inte den mest extrema. Jag kan dock hålla med om att det är spännande, intressanta och välskrivna böcker. I takt med att man kommer längre in i serien fastnar man för karaktärerna och dras med i äventyren.

Förra gången jag försökte läsa serien fastnade jag i första boken, jag är glad att jag fortsatte läsa den här gången, trots att de första känns lite barnsliga och sega. Men nu är serien slut, vad ska jag nu fastna i?

Jag vill inte sluta läsa... fortsätter direkt med nästa del nu när Harry Potter och Halvsblodsprinsen är slut.

Harry Potter och Fenixorden

Ju längre in i serien om Harry Potter jag kommer desto mer spännande blir det. Nu har jag läst ut Harry Potter och Fenixorden. Kul att karaktärerna är lite äldre, att historien är lite mer invecklad och tankegångarna lite djupare.

En gåtfull vänskap

Jag hittade En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa under bibliotekets tema "goda berättare" och när hon lyckats skriva en bok om matematik och baseboll som intresserar mig så förstår jag varför hon hamnat där.

Efter en olycka räcker doktorns minne bara i 80 minuter. Hans stora intresse och kunskapsområde är matematik. När hans nya hushållerska kommer ställer han alltid en talrelaterad fråga och eftersom han inte minns henne kan det ofta vara samma dag efter dag. Trots minnesförlusten utvecklas en vänskap mellan doktorn, hushållerskan och hennes son.

Romanen bjuder på söt och trevlig läsning, även fast den grundar sig i en tragisk minnesförlust. Nu önskar jag att någon annan av Ogawas böcker översätts till svenska.

Människors barn

I Människors barn målar PD James upp ett dystopiskt England år 2021. Romanen kom ut 1992, då tiden till 2021 var betydligt längre. Kanske är det bland annat därför den betydligt nyare filmatiseringen ändrat rejält på innehållet. Människors barn är en spännande film och en ännu mer intressant bok.

År 2021 har inget barn fötts på 25 år. Alla världens män har blivit sterila och människan håller därmed på att utrotas. Alla skolor har stängts, intresset för sex har minskat och underliga religiösa sekter har växt fram i takt med att meningslösheten spridit sig och framtidstron dött ut. Om människoarten inte har någon framtid, vad händer då med samhället, idealen och planerna?

Harry Potter och den flammande bägaren

Harry Potter och den flammande bägaren är den fjärde boken i JK Rowlings serie. 750 sidor är lite väl långt och när tävlingen i magisk trekamp ska skildras blir det för utdraget. I övrigt tycker jag boken är intressant, trots att den klassificeras som 9-12 år och jag är 26!

Död i gryningen

Jag blev tipsad om Deon Meyer av en person som hört mycket gott om hans böcker men inte själv läst dem. Jag fick vara provsmakare. Det föll mig inte i smaken!

Död i gryningen är en del av en deckarserie om en avdankad polis som får uppdrag som privatdetektiv. Han är dryg och otrevlig, men av någon besynnerlig anledning faller kvinnorna i romanen för honom.

Visst kan Meyer skriva, inget tal om saken, det är en spännande och intrigfylld historia han målar upp. Krigshändelser från 1970-talet vävs in i nutida mordfall på ett effektivt sätt.

Det vore lätt att säga att Deon Meyer är sexist. Men kanske är han en jättetrevlig snubbe som bara ville skriva om en machoprivatdetektiv och hela tiden låta denne kommentera kvinnorna omkring sig som om de vore saker? Kanske tyckte Meyer att huvudpersonen absolut var tvungen att säga saker i stil med "Jag såg att hon var klipsk. Hon skulle bli svårare att vilseleda än kvinnor i allmänhet." och att hans kollegor livade upp stämningen genom kommentarer som "Se till att sätta på henne i alla fall, för det är det enda du får ut av det här fallet".

Åh, den här boken är så mysigt kvinnonedsättande så jag genast vill köpa resten av serien. Mums.