Hatet

Hatet: en bok om antifeminism av Maria Sveland inleds med samma hatiska brev som hon läser upp i det omtalade avsnittet av Uppdrag granskning som handlar om näthat mot kvinnor. Det är början på denna berättelse som både innehåller en högst personlig skildring av Svelands upplevelser och ett antal andra tydliga exempel på hatet.

Hatet är en skildring av Sverige idag som visar hur feminister, och kvinnor, utsätts för hat och hot för att stoppas från att uttrycka sina åsikter. Sveland visar på den stora bredden i uttrycksformer, från Breiviks dödslista till mediadrevet i samband med bildandet av Feministiska initiativ.

Det här är en intressant nutidsskildring, en viktig bok och en väckarklocka för den som fortfarande tror att Sverige är ett jämställt land som inte behöver feminismen.


Om du inte sett Uppdrag granskning om näthatet så kan (läs: borde!) du se den här på Svt Play.

Barnens första bok

Idag gick vi en svämg förbi biblioteket. Här i Sörmland får alla nyfödda barn en bok av landstinget. Gratis, bara att hämta ut! För oss var det ju självklart att hämta ut den och jag kan inte förstå varför inte alla andra också gör det (för det gör de inte).

Barnens första bok är en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Malin Wedsberg. Här finns sånger, rim och ramsor för små barn. Vi har redan sjungit många av sångerna och de verkar uppskattas. Det är en härlig blandning av klassiker som exempelvis Alfons, Pippi, sånger av Lennart Hellsing och några för mig okända barnböcker.

För den som inte har turen att bo i ett landsting som skänker denna bok så finns den att köpa till ett rimligt pris då den är utgiven av En bok för alla. Den är helt klart värd de runt 80 kr den kostar. Hos oss kommer den i alla fall bli välanvänd!

Omanligt att läsa?

Är en av orsakerna till pojkars ointresse för läsning av skönlitteratur att det anses omanligt? Hur ska vi i så fall kunna råda bot på det? Intressant debattartikel i DN finns att läsa här.

Kattbergen

187 av 313 sidor har jag läst i Kattbergen av Sabrina Janesch, men nu blir det inte fler.

Janesch skildrar människor som kommer i kläm mellan olika nationer och gränsdragningar efter krig. Vi följer en familj som får skapa sig ett nytt liv i ett okänt område i hus som lämnats tomma. Den historiska delen vävs samman med det nutida barnbarnets önskan om att få veta mer om sin släkts historia när morfadern dör.

Kattbergen är som en modern historisk roman med inslag av folksaga genom underliga väsen som måste tämjas med besvärjelser. Just det sistnämnda får mig att tröttna på historien. Jag har väntat så länge på att det hela ska ta sig vidare, men det känns som om berättelsen står om stampar. Jag uppskattar Janeschs spåk och berättelsens lugn, men att aldrig ta sig framåt blir allt för långdraget och stillsamt. Kanske skulle jag gett boken lite mer tid. Boken uppmärksammad och prisbelönad, och visst finns det något speciellt där, tyvärr räcker inte det för mig just nu.

När gud var en kanin

När gud var en kanin av Sarah Winman var precis vad jag behövde nu. En lättläst men engagerande roman som jag inte ville sluta läsa. Vi följer en familj i med- och motgång. Min enda tveksamhet är att det händer den här familjen lite väl mycket. Kanske är det ett debutantproblem att vara rädd för det lugna? Jag tror att den här boken hade tjänat på att fokusera på några av händelserna lite djupare. Förutom det är jag mycket nöjd med lässtunden jag fick med den här boken och önskar att författaren hade skrivit något mer.

Family living

Family living: den ostädade sanningen är skapad av Lotta Sjöberg, som även gjort Bebisbekännelser som jag läste helt nyligen. Eftersom jag tyckte så mycket om Bebisbekännelser (läste den två gånger på raken) så slängde jag mig sen över Family living. 

Nu har jag dock en känsla av att jag borde ha väntat med den. Jag tror att grunden till böckerna är igenkänningen och eftersom vår bebis inte kommit än så vet jag ju inte speciellt mycket om familjelivet med småbarn. Jag får nog läsa om den här boken om något år, kanske tycker jag då att den är lika rolig och träffande som jag tyckte att den om graviditeten var nu.

Hur står det till med barnkulturen?

Jag läste en intressant debattartikel i DN. Jag är inte så insatt hur det står till med barnkultur, neddragningar och tillgång. Men efter att ha läst den här texten känns det ju inte speciellt bra: Barns behov reas ut.

Vackert med vintage

Vackert med vintage av Susanna Zacke och Sania Hedengren är en inspirationsbok för den som önskar ett lantligt hem. Det är väldigt fina fotografier på de lantligt inreda miljöerna och pysselidéerna. Hela rum och små detaljer samsas i denna bok där bilderna helt klart är det viktiga. Texterna ger mig inte speciellt mycket, men jag har ändå förståelse för att de blir lite övertydliga. Hur skulle de kunna skriva givande texter när bilderna ändå säger allt nödvändigt, för min del hade det här lika gärna kunnat vara en fotobok utan text.

Chanslös

Chanslös är den andra boken om Alexia Tarabotti, skriven av Gail Carriger. Utrustad med sitt specialdesignade (vapen)paraply, med en kopp te inom räckhåll och trots den viktorianska tidens opraktiska kvinnomode löser Alexia mysterier bland den övernaturliga delen av Londons befolkning. Hon är själv själlös, gift med en varulv och vän med vampyrer. I denna del av serien har plötsligt de övernaturliga blivit dödliga och förlorat sina förmågor. Många av karaktärerna är de samma från första delen, även om vi möter några nya personer, så läs helst del 1 först, Själlös. Serien om Alexia Tarabotti är lättläst och ganska udda, en underhållande blandning av kostymdrama och deckare och en stor dos udda väsen.

Kvinnodagen

Idag är det den 8 mars, internationella kvinnodagen. En dag för att uppmärksamma den ojämlikhet som finns mellan könen, men också för att fira alla framsteg som kvinnokampen gjort. För mig har det varit en självklarhet att fira denna dag de senaste 10 åren, även om det ibland varit väldigt dåligt utbud på kvinnodagsrelaterade evenemang där jag bott. I år finns det äntligen en rejäl fest i Eskilstuna. Etown grrrl gang fixar fest med bland annat musik, föreläsning och performance på Balsta musikslott ikväll.

För att uppmärksamma 8 mars gjorde jag en djupdykning i min fysiska bokhylla och letade efter kvinnodagsrelaterad litteratur att tipsa om. Nedstående lista fick mig att inse att jag köper alldeles för lite böcker om feminism nu för tiden. Visst lånar jag bli biblioteket, men mest blir det romaner. Bättring på den fronten behövs!

Under det rosa täcket av Nina Björk
Uppror pågår av Fanny Ambjörnsson m.fl.
Flickan och skulden av Katarina Wennstam
I en klass för sig av Fanny Ambjörnsson
Einsteins fru av Liv Strömqvist
Darling River av Sara Stridsberg
Bergets döttrar av Anna Jörgensdötter
Könskrig av Elin Alvemark och Tove Leffler (red)

Ankomsten

Shaun Tan är ju helt fantastisk! Varje uppslag i Ankomsten är ett konstverk.

Huvudpersonen lämnar sin fru och sitt barn för att skapa ett bättre liv för familjen i ett nytt land. Vi följer hans resa, jakten på arbete och livet i den nya staden. Vi möter lustiga djur, enorma städer och fina naturbilder, allt i sepiaton. Det är en serie helt utan ord där bilderna berättar allt.

Kallocain vs 1984

Här om dagen tittade jag på Vem vet mest, precis som nästan alla andra vardagar. En fråga handlade om vad Karin Boyes dystopiska roman heter. Deltagaren hade inte hört talas om Kallocain. Programledaren beskrev den som något i stil att den hade mycket av George Orwells 1984 i sig.

Men då blev det väl ändå fel? För mig låter det i alla fall då som att Boye skulle ha inspirerats av Orwell, vilket rimligen är omöjligt eftersom Kallocain kom ut ett antal år innan Orwell skrev sin liknande skildring.

Visst är 1984 en betydligt mer känd roman, men tyvärr tycker jag inte att den är förtjänt av det. Jag föredrar Kallocain och för den som inte läst den så tycker jag absolut ni ska göra det.

Bokbrist!

Jag lider av bokbrist! För tillfället har jag massor med tid då jag skulle kunna frossa i bra romaner. Gärna beroende framkallande sådana som inte går att lägga ifrån sig eller som visar en helt ny värld eller som är så där lagom avkopplande. Tyvärr kommer jag inte på vilka titlar det skulle vara, det är slut på mina läsidéer. Förslag mottages tacksamt!

Så jävla normal

Så jävla normal är en av de tidigare serieböckerna som Nina Hemmingsson gett ut. Enligt baksidan är innehållet sådant som kommer fram när hon är trött, ledsen eller arg och inte vet vad hon håller på med. Tyvärr är det lite så jag känner inför boken, att den inte har något direkt sammanhang och inte ger mig så mycket mer än att jag kan utläsa en väldigt massa frustration. Ibland glimmar det till och jag kan läsa in en ironi och igenkänning av en situation, men oftast så bläddrar jag bara vidare och tänker att Hemmingsson kanske inte är något för mig.

Bebisbekännelser

Bebisbekännelser - guide för nybörjarföräldrar av Lotta Sjöberg är det roligaste jag läst på länge. En vän lånade den till mig på biblioteket och hon hade helt rätt i att den kändes träffande. Så himla hög igenkänningsfaktor för mig som snart ska få barn och känner igen mig i alla krämpor, förändringar och funderingar. Närgångna teckningar om graviditet, förlossning och den första tiden med bebisen, allt med en stor dos humor.

Kod 400

Kod 400 av Sophie Divry är en roman om en missnöjd bibliotekarie. En knappt 100 sidor lång monolog där bibliotekarien pratar till en besökare som sovit över på hennes avdelning på biblioteket. Hon maler på om sitt missnöje med biblioteket och sin arbetssituation. Det är mycket roande, men ganska internt. Jag misstänker att det inte är fullt så kul för den som inte arbetar på bibliotek eller har sådana erfarenheter. Passande nog handlar det en hel del om Deweys klassificeringssystem som jag precis läser i skolan.

Krama en bibliotekarie?

Idag är det tydligen krama en bibliotekarie-dagen. Ett underligt påfund som jag aldrig förut hört talas om.

Tur att jag inte är färdig bibliotekarie än. Med tanke på att folk i allmänhet inte heller vet skillnad på bibliotekarier och biblioteksassistenter så kanske det är tur att jag är ledig också.

Nu kanske det inte är så många som utövar denna dags utmaning, men risken att bli kramad av en massa okända människor på jobbet känns väldigt underlig. Jag väljer gärna själv vem jag kramas med!

Bokrea imorgon

Imorgon är det dags för bokrea! Frågan är bara: internetbokhandel eller bokhandeln nere på stan. Det är praktiskt att sitta hemma vid datorn och få valda böcker hem, men det är ju bra mycket trevligare att få bläddra i böckerna innan jag bestämmer mig. Problemet är bara att de måste bäras hem då också.

Julia

Nej jag ger upp. Julia är inget för mig. Det lät lovande med nutida arv som leder huvudpersonen tillbaka till Romeo & Julias kärlekshistoria och visar hennes koppling till den. Tyvärr blir det för tradigt för mig och flera hundra sidor känns inte som en kul idé. 

Vegetarisk kokbok

Så här i eventuellt övermedicinerat hästkötttider så finns det en finfin lösning på problemet: vegetariskt. Låna en bok på bibblan eller köp en (en sökning på vegetariskt på Bokus ger en mängd träffar). Garanterat fritt från häst!

På kommande rean finns bland annat Mat på minuten. Den utlovar snabb och enkel vegetarisk matlagning.