28 november 2013

Emma 1-7

På några dagar slukade jag mangaserien Emma av Kaoru Mori. Emma är en piga som utan problem kan ta tag i arbetsuppgifterna, som klarar sig själv i diverse sammanhang och som anpassat sig väl efter de svårigheter livet har utsatt henne för. Samtidigt är hon så himla mesig att jag blir arg på henne.

Berättelsen kretsar kring hennes kärlek till en överklassman. Självfallet ser omgivningen inte med blida ögon på detta. En klassisk kärlekshistoria där klassamhället försöker stoppa kärleken.

Det enda ovanliga är väl att den är utförd i mangastil. För mig blir det lite underligt med en japansk mangabok som handlar om det viktorianska England, men ändå läste jag alla sju delarna. Tiden är intressant, kärlekshistorien är rar och motsättningarna för historien framåt. Även om historien inte är nyskapande är det mysig läsning.

27 november 2013

Tut-tut

Tut-tut! av Marion Billet är en del i serien Nyfikna öron. Det är lika mycket en låtande leksak som en pekbok. Bokens ljud drivs av batterier som sitter längst bak. Ungefär hälften av bokens tjocklek tas upp av den elektroniska utrustningen.

Varje sida visar ett tutande fordon och med ett litet tryck på en knapp kan barnet höra hur cykeln, bussen, spårvagnen och de andra fordonen låter. Små fingrar verkar fort lära sig hur tryckningen går till och ljudet spelas om och om igen.

Den verkar uppskattad av den som är i ettårsåldern. Fina färgglada bilder och roligt med ljud. Jag tycker dock att ljuden låter lite konstigt och att det blir något enformigt med tutandet, men så är ju inte jag den primära målgruppen heller.


Barnböcker

Min blogg har översvämmats av barnböcker!

Annas bokhylla har alltid varit tänkt för alla typer av böcker, romaner & facklitteratur, poesi & serier, och om litteratur för så väl barn som vuxna. Det har dock alltid varit en övervikt på vuxenromaner, eftersom det helt enkelt är det jag läser mest.

Den senaste tiden har detta ändrats. Det har kommit en hel rad med inlägg om barnböcker, främst för de allra minsta, och fler är på väg. Det handlar helt enkelt om att den här bloggen speglar mitt liv. I år har jag både fått barn och fått ett vikariat på bibliotek. Som mamma har småbarnsböckerna blivit mer intressanta, även om min son än så länge mest tycker om att tugga på dem, och som biblioteksassistent möter jag fler böcker än någonsin förut. Jag arbetar bland annat på ett integrerat folk- och skolbibliotek och då är det ju inte så konstigt att mitt fokus till stor del hamnar på barnlitteratur.

Framöver är det fler inlägg om barnlitteratur att vänta, men även vuxenböckerna dyker upp ibland såklart. Jag har dessutom några roliga bloggstafetter att se fram emot.

Gapa stort!

Om det fanns så mycket att se hos tandläkaren som i Gapa stort! av Jens Peter de Pedro så skulle det aldrig vara tråkigt att gå dit! Här väntar flera sorters vilda djur snällt på sin tur för att få komma in till tandläkaren och visa upp alla sina tänder. 

En tandläkare skulle nog inte hålla med om alla tillvägagångssätten (klister på krokodilens tänder?), men det är en skojig bok för de allra minsta. Varje uppslag har en stor gapande mun att undersöka. 

Kanske passar den bra för att starta ett samtal inför första tandläkarbesöket, men någon faktabok är det ju inte tal om. Åtminstone hoppas jag att det inte är det, för jag vill inte träffa en stor krokodil nästa gång jag behöver undersöka tänderna. 

22 november 2013

När prinsessor vaknar om natten

När prinsessor vaknar om natten av Per Gustavsson fick väga upp när jag var alldeles för besviken på När prinsessor går på zoo. Här får vi träffa en tuff liten prinsessa som själv tar reda på vad de läskiga ljuden i källaren är. Det känns uppfriskande till skillnad från alla mer traditionella prinsessor som måste bli räddade.


När prinsessor går på zoo

När prinsessor går på zoo av Per Gustavsson handlar om prinsessan som ska inviga ett zoo. Allt går på tok och istället för att bara inviga blir det även hennes uppgift att jaga förrymda djur.

Jag blev djupt besviken på bokens vändning. Kunde hon inte få vara tuff? Senare insåg jag dock att det är en serie och att det inte saknas tuff prinsessa i den som helhet.

21 november 2013

Titta Pippi

Är du förtjust i Pippi Långstrump och vill låta ditt barn stifta bekantskap med henne tidigt? Här är den perfekta boken. En liten pekbok med Pippi och hennes vänner och saker vi känner igen från hennes hus. Katten och hunden känner jag dock inte alls igen, men stilmässigt passar de ju in. Titta Pippi av Astrid Lindgren och Ingrid Vang Nyman ger en liten inblick i Pippis värld, en klassiker men omgjort till de minsta barnen.

Frejas plats

Frejas plats av Linnéa Krylén är en fin liten berättelse om Frejas väg till sin hemliga plats i skogen. Det är en bok för de allra minsta barnen och handlar om allt spännande som finns att upptäcka på väg mot sitt eget ställe. Vid bänken finns intressanta små blad att plocka med, vid rönnen hänger bären och över bråtet måste hon klättra. Vänstersidans helsidesbild kompletteras fint med högersidans korta mening och en liten bild som utskuren ur helsidan. Fin bokidé och härliga naturbilder med den söta Freja och hennes katt.

19 november 2013

Den gamle mannen och valen

Den gamle mannen och valen av Stian Hole är en bilderbok i collageteknik. Den gamla mannen bor vid havet i Norge, inom synhåll från sin bror, men mellan dem är avståndet långt. De har inte haft kontakt på många år, även om de kan skymta varandra ibland.

En dag strandar en val vid den gamla mannens hus och det förändrar allt.

Jag har aldrig sett någon liknande barnbok. Texten skulle lika gärna kunna vara en artikel i tidningen och collagen är spännande och speciella. Det är en bilderbok för lite äldre barn, men även för dem kan nog vissa ord få förklaras. Efter att ha läst denna berättelse har barnet både fått lära sig fler ord med havsanknytning och fått ta del av en fin berättelse om syskonskap.

13 november 2013

Systrar & bröder

När jag började läsa Systrar & bröder av Maria Sveland trivdes jag inte med karaktärerna. Jag upplevde dem som övertydliga. Längre in i boken har jag dock fastnat för handlingen och någorlunda godtagit karaktärernas roller. För mig blir det dock lite för mycket, händelseförloppet känns inte helt trovärdigt.

Det här är verkligen inte munter läsning. Lyckan lyser med sin frånvaro. Alla huvudpersoner försöker bota tomheten och såren med något; alkohol, andra droger, tystnad, sömn eller drömmen om perfekt familjeliv.

Sveland visar en syskonskara i sorg, en familj där det inte blev som det var tänkt och där alla inblandade verkar vilja något annat. Det är dystert, minst sagt.


Tidigare i år läste jag Hatet av Sveland, en viktig och intressant bok om hatet mot feminismen. Läs den!

2 november 2013

Bokbloggarnas Landet runt-bloggathon: Eskilstuna.

Lista socken. Eskilstuna. Södermanland. Sverige.
Jag och min man köpte ett torp. Ett ruckel överbelamrat med skrot från den tidigare ägaren. Socknens gamla fattigstuga från 1700-talet. Nu ett rött sommartorp, den typiska idyllen under allt skrot.
När solen gassar som värst på sommarens hetaste dagar gömmer jag mig innanför timmarväggarna som håller värmen utestängd. De rejäla väggarna håller rummen relativt svala och jag sorterar bland alla de saker som kommit i vår ägo. Containern står redo på tomten, men allt kan inte bara kastas.
Jag fastnar för en låda full med vykort. Det är som att läsa att bok, att dras in i en berättelse och vilja veta hur det fortsätter.
Svart-vita bilder med en liten flickas prydliga handstil på baksidan berättar en historia för mig. Det verkar ha varit en brevväxling, då det finns flera kort med samma avsändare. Visst måste hon väl fått svar också?
Jag vet inget om flickans koppling till torpet, kanske finns det ingen alls. Kanske har någon bara sparat korten och tagit med dem i flytten. Eller kanske bodde hon här. Eller bodde hennes pappa här? Han som korten är skrivna till.
Genom vykorten skickas jag tillbaka många år i tiden. Skriftspråket skiljer sig från dagens och tilltalet är ett annat än dagens barn brukar ha till sin pappa. "Lilla far" är långt från flickan. Hon befinner sig på ett sjukhus, okänt var eller varför. Hon har det bra där och har fått vara ute ett tag. Jag ser framför mig en liten flicka vid en stor, vit, äldre sjukhusbyggnad. Sjuksköterskor i strikta klänningar och hätta. Kanske är hon på bättringsvägen. Hon har haft besök. Moster har hälsat på, men åkt igen. Kvar lämnade hon ett ark med vackra bokmärken föreställande rosor i korg.
Jag får aldrig veta hur det går för flickan eller lilla far. Jag läser vidare bland korten med annan avsändare. Ingen av dem är adresserade till vårt torp. Gratulationskort med lustiga figurer från någons 60-årsdag blandas med hälsningar från Kanarieöarna. Men flickans hälsningar från sjukhuset stannar kvar i mitt minne även fast de inte var ämnade för mig, på samma sätt som händelserna i en riktigt bra bok kan dyka upp i dina tankar långt efteråt. För mig blir flickans vykort en kort glimt in i en oskriven självbiografi.

1 november 2013

Landet runt-bloggathon

Imorgon den 2 november är det dags, Bokbloggarnas landet runt-bloggathon! En gång i timmen kommer en blogg uppdateras om en plats med koppling till litteratur i Sverige. Läs mer här hos Kulturloggen, som tog initiativet till detta.

Klockan 13 är det min tur.

Torka aldrig tårar utan handskar, 3. Döden

Igår lånade jag sista delen i den tredelade romanen Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell. Del 3 heter Döden. Nu är den utläst och berättelsen om bögarna i 80-talets Stockholm är slut. Det är rå och plågsam historia, en sann historia om hatet, rädslan och förnedringen som homosexuella män utsattes för i hiv-spridningens skugga. Det är även en historia om samhället där och då, om homosexuellas rättigheter och om samhällets förändring mot en öppnare attityd mot människors olikhet.

Det är en stark berättelse och när jag hörde Jonas Gardell prata om den på förra årets bokmässa så kändes det verkligen att han bryr sig om den. Och den känns starkt även för mig som läsare.