10 augusti 2012

Själlös

Gail Carrigers Själlös lever Alexia Tarbotti i ett alternativt viktorianskt London där varulvar, vampyrer och själlösa är vardag. Boken känns som en uppfriskande fläkt med spänning och romantik på ett humoristiskt sätt.  Te, konstiga hattar och tidens konventioner spelar en stor roll. Och icke att förglömma ett specialtillverkat parasoll med inbyggt vapen, som inte är bra att glömma hemma för Alexia Tarbotti som hela tiden hamnar i problematiska situationer där en viss dos våld behövs. Någon beskrev det som att Buffy the vampire slayer möter Jane Austen och det känns som en klockren beskrivning. På något sätt är det hela lite fånigt, men jag gillar det starkt ändå och ger mig in på del 2 på engelska eftersom den svenska översättningen dröjer till i höst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar