4 april 2011

Vinterträdgården

Vinterträdgården av Christine Falkenland är berättelsen om barnskötaren Laura som behöver lite förändring i sitt liv. Hon är i 40-årsåldern, delar ett hus med sin pappa och arbetar som barnskötare. Hon börjar en skrivarkurs och ungefär samtidigt möter hon Sharzad.

Sharzad är en av förskolebarnens mamma och en vacker kvinna strax under under 30 med en dominant make. Vad hon egentligen tycker får vi aldrig veta, då berättelsen är skriven ur Lauras perspektiv. Sharzad framställs mest som snygg, med kopparfärgad hud, fint ansikte, fina små bröst och vackra kläder (hon klär främst i gult). Det tar inte speciellt lång tid innan jag tröttnar på att Sharzad framställs som en docka, en docka som inte har speciellt mycket att säga till om gällande sitt liv.

Att Laura går en skrivarkurs är ett smart sätt att väva in en metadiskussion om skrivande. Är skrivande en medfödd talang eller ett hantverk som vem som helst kan lära sig? Falkenland har tidigare även gett ut lyrik, vilken kan märkas i den här romanen där Lauras dikter spelar en central roll.

Det kroppsliga, sensuella och erotiska har en stor del i romanen, men jag har väldigt svårt för det språk som jag upplever som överdrivet: "Jag vill dricka ditt fostervatten, dricka mig otörstig av din bröstmjölk. Honungsglasera dina revbensspjäll." Även fast Vinterträdgården innehåller intressanta frågor om förändring, självkänsla, kärlek, passion och livsmål så försvinner det i ett målande och snirklande som är menat att vara lika vackert som Sharzads yttre, men som för mig bara känns konstlat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar