22 april 2011

Att föda ett barn

Det tog mig ett antal veckor att läsa Att föda ett barn av Kristina Sandberg. Den blev hela tiden bortprioriterad för mer lättillgängligt läsande. Att föda ett barn låter som en faktabok om barnafödande, men är en roman som utspelar sig i Norrland på 1930-talet.

Maj är 20 år och träffar den betydligt äldre och frånskilda Tomas. En oplanerad natt leder till ett påtvingat äktenskap. Maj flyttar in i sin nyblivna makes lägenhet och istället för att arbeta på kafé ska hon nu sköta hushållet. Hennes familj bor i en annan stad och ensamheten växer i takt med att graviditeten fortskrider. Hon är utlämnad till makens familj då kollegorna på kaféet glider ifrån henne.

Texten följer Maj och flyter ibland på i ofullständiga meningar efter tankens vägar. Den är stundtals seg i sin vardagsrealism. Maj lever i en ständig press av att baka perfekta kakor, att dölja sin (för tidigt) gravidrunda mage och att vänja sig vid äktenskapet och rollen som hustru.

Även fast det inte är en faktabok om barnafödande får vi en nära inblick i en gravid kvinnas situation under svenskt 30-tal. Det är en fin och intressant skildring av ett liv som inte riktigt blev som det var tänkt, av en person som ska försöka finna sig tillrätta i sitt nya liv och om hur svårt det kan vara att lära känna en annan människa.

Jag är djupt tacksam att lång kvinnokamp lett oss många steg framåt i utvecklingen, men läste denna historiska roman med stor intresse (när jag väl tog tag i den).

20 april 2011

Boktjuven

Jag läste 600 sidor roman utan att förstå att det är en barn- och ungdomsbok, ett tydligt tecken på att snäva ålderindelningar inte alltid är nödvändigt. Den här rekommenderas tydligen till 12-15åringar. Varför? För att huvudpersonen är ett barn?

Mark Zusaks Boktjuven är en fantastisk berättelse (även för mig som är vuxen). Ett vackert språk, en dramatisk andra världkrigshistoria med döden som berättare och samtidigt ett fin utveckling av läsglädje hos en ung flicka. Böcker står i centrum av historien och är det som för handlingen framåt.

Avskräcks inte av barnboksstämpeln, läs den ändå!

12 april 2011

En enda man

En enda George och en enda dag. Christopher Isherwood ger oss bara en dag ur mannens liv i En enda man. Med denna humor mitt i det sorgliga skulle jag gärna följt med längre än så.

Den enda mannen George har förlorat sin sambo Jim i en bilolycka. Det är 60-tal i USA och berättelsen kretsar kring Georges liv i hans villa, på hans universitetsarbete och i hans minnen.

Romanen har nyligen filmatiserats och efter att ha sett den (två gånger) tyckte jag det var dags för boken. Den var inte vad jag väntade mig. Istället för en finstämd, vacker och samtidigt ganska drastisk film fick jag en roman som mitt i sorgen kunde vara sarkastisk och där ensamheten skildras med en stor humor.

Det tog 40 år innan boken översattes till svenska, men nu finns den äntligen och tur är väl det. Förhoppningsvis kommer många läsa romanen efter den lyckade filmatiseringen med Colin Firth i huvudrollen. Fler än jag kommer garanterat ha svårt att jämföra romanen och filmen, men vad gör det att boken inte var vad jag trodde. Jag har sett filmen, varför skulle jag behöva samma sak i bokform? Medan filmen är tillspetsad och vacker är romanen humoristisk och närgången.

6 april 2011

Bara kärlek kan krossa ditt hjärta

Gunnar Ardelius, som tidigare skrivit den fina kortromanen Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket, gav 2010 ut Bara kärlek kan krossa ditt hjärta.

Morris är i 18-årsåldern och går på gymnasiet. Han bor med sin mamma och löptränar med sin pappa inför Halvmaran. Han älskar fortfarande Betty, men börjar träffa Lena.

Vi följer Morris vardag med den lite sällskapssjuka modern och den opålitliga fadern som ibland försvinner på grund av sin sjukdom. Löprundorna i stockholmsmiljö blandas med kärleksfunderingar och skoltid. Det är en trevlig roman främst för läsare i sena tonåren, men når inte upp till förväntningarna jag byggde upp efter den tidigare berättelsen.

5 april 2011

Göteborg i päls

Visst har du väl länge undrat hur en diskare har det? Och vill gärna läsa en hel roman som ägnar sig åt ämnet? Inte?! Nej, det var väl inget som jag heller intresserat mig speciellt mycket för, men då är det ju ännu mer spännande att Per Johanssons roman Göteborg i päls gör det och ändå är så intressant.

En stor del av handlingen utspelar sig i ett diskrum på en av Göteborgs restauranger. Det är smutsig disk, rengöring av golvbrunnar och relationen till kockarna som står i centrum. Jag får lite 70-talsvibbar, att det handlar om att visa på en utsatt arbetsgrupps villkor, därmed inte sagt att den känns omodern. Förutom rengöring finns det även en stor dos av råttor, ångest och vardagliga detaljer. Trots detta är det ändå inte en allt igenom ledsen historia.

Johansson har en väldigt utpräglad form i sina två första romaner. Jag läste nyligen hans andra roman Cancersurfare som också handlar om en specifik yrkesgrupp (hemtjänstpersonal), har ett övrigt fokusområde (cancer) och en kort, fragmentarisk stil. Jag hoppas att han följer upp sina romaner med något i samma stil. Jag väntar.


För övrigt finns Annas bokhylla på facebook nu.

4 april 2011

Husfrid

Husfrid är Alison Bechdels självbiografiska seriealbum. Vi följer hennes familj under uppväxten, med relationen mellan far och dotter i centrum.

När Alison kommer ut som lesbisk för sina föräldrar får hon veta att hennes pappa lever ett hemligt homosexuellt liv vid sidan av sitt äktenskap. Efter det börjar hon fundera över vilka tecken som funnits, men boken handlar också om hur hon själv kom på att hon var lesbisk.

Serien är mycket ambitiöst tecknad. Jag är imponerad av hur mycket energi och tid som måste ha lagts ner på porträtten och miljöerna! Det är väldigt snyggt och förmedlar känslor väl, dessutom är familjens historia intressant.

Vinterträdgården

Vinterträdgården av Christine Falkenland är berättelsen om barnskötaren Laura som behöver lite förändring i sitt liv. Hon är i 40-årsåldern, delar ett hus med sin pappa och arbetar som barnskötare. Hon börjar en skrivarkurs och ungefär samtidigt möter hon Sharzad.

Sharzad är en av förskolebarnens mamma och en vacker kvinna strax under under 30 med en dominant make. Vad hon egentligen tycker får vi aldrig veta, då berättelsen är skriven ur Lauras perspektiv. Sharzad framställs mest som snygg, med kopparfärgad hud, fint ansikte, fina små bröst och vackra kläder (hon klär främst i gult). Det tar inte speciellt lång tid innan jag tröttnar på att Sharzad framställs som en docka, en docka som inte har speciellt mycket att säga till om gällande sitt liv.

Att Laura går en skrivarkurs är ett smart sätt att väva in en metadiskussion om skrivande. Är skrivande en medfödd talang eller ett hantverk som vem som helst kan lära sig? Falkenland har tidigare även gett ut lyrik, vilken kan märkas i den här romanen där Lauras dikter spelar en central roll.

Det kroppsliga, sensuella och erotiska har en stor del i romanen, men jag har väldigt svårt för det språk som jag upplever som överdrivet: "Jag vill dricka ditt fostervatten, dricka mig otörstig av din bröstmjölk. Honungsglasera dina revbensspjäll." Även fast Vinterträdgården innehåller intressanta frågor om förändring, självkänsla, kärlek, passion och livsmål så försvinner det i ett målande och snirklande som är menat att vara lika vackert som Sharzads yttre, men som för mig bara känns konstlat.

1 april 2011

Panta, cykla och rädda en isbjörn

Jag tycker det är bra initiativ av Jörn Spolander att göra en barnbok om klimatpåverkan och miljövänlighet. Titeln Cykla, panta och rädda en isbjörn är fyndig och borde locka till intresse bland barn.

Det finns både konkreta tips på vad barn kan göra för att förändra och faktatexter om miljö och klimatförändringar. Tipsen är inriktade på både hem och skola och väl anpassade för barn, även om jag skulle bli ganska irriterad om eleverna skulle komma in i lärarrummet för att granska återvinningen på min rast! Faktatexterna upplever jag däremot som lite ojämna, vissa ord känns för svåra och förklaras inte tillräckligt. Dessutom är texter ibland så långa att jag är tveksam till om barn orkar. Jag läste ett kapitel i taget och kanske skulle det fungera för yngre läsare också.