26 december 2010

Mordets praktik

Mordets praktik av Kerstin Ekman utgår från Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. När Bengt Ohlsson med Gregorius och Birgitta Lindén med Jag, Helga Gregorius låter en annan av romanens karaktärer stå i centrum i en ny roman, så väljer Ekman att skildra en person som anser sig vara den som Doktor Glas handlar om.

Jag älskar idéen att ta sig an den gamla klassikern och skriva en roman som ifrågasätter den, även fast allt bara är fiktion. Det känns lite fräckt och som en fräsch fläkt till en omtyckt klassiker.

Ekmans huvudperson är läkaren Pontus och han träffar Söderberg, ett möte som enligt huvudpersonen själv leder till romanen Doktor Glas. Många av händelserna i ursprungsromanen finns med i Mordets praktik, men med en annan vinkling, som om vi faktiskt får se hur "verkligheten" var och hur Söderberg valde att gestalta den. Mycket intressant. Och spännande!

Jag är nog mest faschinerad av idéen även fast jag också tycker att den är väldigt väl genomförd. Stockholmsmiljön är fortfarande viktig, stämningen och språket passar innehållet, dagboksanteckningarna är kvar och jag-formen gör att den känns trovärdigt.

Det här är, precis som Doktor Glas, en tänkvärd roman att läsa flera gånger.

3 kommentarer:

  1. Hoppas du också gillar den! :)

    SvaraRadera
  2. I think one of your advertisements caused my internet browser to resize, you might want to put that on your blacklist.

    SvaraRadera