12 januari 2010

Pappa

När jag började skriva den här texten startade jag skivan som medföljer Pappa av Annelie Salminen. Jag hade tänkt recensera boken, eftersom jag ansåg att jag var klar med den. Där höll jag på att missa en viktig del! Skivan innehåller en uppläsning av texten, men också musik som genom att komplettera texten lyckas förstärka känslan.

Pappa är en liten orange bok som jag lånade bara för att formatet fascinerade mig. Halvhårda pärmar med ett spiralbundet innehåll av ovanlig storlek. Här får jag veckla ut sidorna och texten flyter på bak- och framsidan av de utvikta sidorna.

Självfallet finns det ett innehåll också. Ett litet ledset innehåll med barndomsminnen om en trasslig relation till en pappa. Även om innehållet är finstämt och känslosamt ur ett medvetet naivt perspektiv så är det ändå formatet och illustrationerna som fångar mig mest. Orange och svart på vita boksidor, med en telefonsladd som löper genom hela boken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar