5 maj 2009

Försoning

För en gångs skull tycker jag filmen är bättre än boken, Försoning av Ian McEwan gjorde sig tyvärr inte lika bra i romanformatet. Romanen känns som en stilistisk överdos.

Jag tycker mycket om filmen, som innehåller kärlek, dramatik, klassmotsättningar, vackra klänningar, vyer och Keira Knightley. I boken blir det lite för mycket. Jag tröttnat på romantiken som ligger som en blöt trasa över handlingen och visst är det fint att de älskar varandra, men det blir så tröttsamt i längden.

Fast såklart är historien lika bra i boken. Och slutet är fortfarande snyggt även om vändningen är lite annorlunda här. Det är egentligen bara språket jag stör mig på. Om jag inte hade sett filmen hade jag nog tyckte bättre om boken, kanske haft överseende med stilen och sett till historien. Men nu har jag redan fått berättelsen serverad två gånger och behöver den egentligen inte igen, i alla fall inte i sliskig bokform.

6 kommentarer:

  1. på vilket sätt var språket störande? har sneglat på boken men ännu inte slagit till, skippar nog det då kanske. är du medlem i boktipset.se förresten? du hittar mig som ordochingavisor där, kul att bevaka varandra och få ännu fler boktips :) / jessica

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att det hela var överdrivet. Det var lite för mycket hela tiden. Lite drypande på något sätt.

    Jag vet inte vad boktipset.se är, men ska kolla upp det. :)

    SvaraRadera
  3. romantik?
    sliskig?
    Har vi läst samma roman?

    "Min" roman var paykologiakt nyanserad och realistisk - inte det minsta romantisk.
    Vad du menar med "sliskig" kan jag inte ens gissa.
    Förklara!

    Evelina
    - som fascineras av McEwans sensibla språkkonst och av hans briljanta sätt att diskutera viktiga teman i sina romaner.

    SvaraRadera
  4. Jag menar inte romantik som i röda rosor, solnedgångar och djupa kyssar, utan romantik i sättet att se på det hela. Det är alldeles för mycket "jag väntar på hela livet" för min smak.

    Sliskig kan möjligen vara fel ord, kanske menar jag smörig.

    Jag insåg sedan att McEwan också är den som skrivit "På Chesil Beach" som jag inte heller gillade. Jag tycker han drar för stora växlar på små händelser. Det lilla skapar så stora katatstrofer, men framför allt gäller det Chesil.

    SvaraRadera
  5. Ojdå, jag tycker precis tvärtom! Men jag läste iofs boken först, och tyckte att den var helt fascinerande bra. Filmen var inte dålig på nåt sätt, men det saknades en massa så som det oftast gör när man läst boken först.

    SvaraRadera
  6. Ja det är svårt när man jämför boken och filmen, man förväntar sig ofta något som det enda mediet byggt upp som det andra inte uppnår.

    SvaraRadera