31 augusti 2007

Den som blinkar är rädd för döden

Den som blinkar är rädd för döden är en självbiografisk roman skriven av Knud Romer. Den utspelar sig till stor del under Romers uppväxt under 1960-talet, men består också av tillbakablickar från släktens liv under andra världskriget. Bristen på kronologi gör boken svår att läsa till en början, men efter ett tag knyts allt samman till en tätare väv och en sammanhållen historia.

Bokens jagform är troligen tänkt att ge ett mer personlig tilltal, men jag uppfattar den som lite problematisk. Huvudpersonen Knud är bokens jagperson, men hur kan han veta allt om vad de andra i familjen varit med om och vad de tänker? Jagformen hade fungerat om boken utgav sig för att vara skriven i efterhand av en vuxen Knud som tagit reda på sin familjs historia, men det är i händelsernas samtid som boken vill leda in oss.

Något som är karakteristiskt för stilen är de många exemplen. Ibland blir det till och med uppradningar för att visa på något. Det finns heller ingen traditionell kapiteluppdelning. Ett nytt stycke är det enda som markerar en ny händelse, och skillnaden mellan två stycken kan vara många år.

Boken innehåller en hel del hyperboler och allmänna överdrifter. Det finns till exempel ingen utom Gud som vet vad Knuds farfar heter i förnamn, eftersom alla tilltalar honom med efternamn. Det är inte en roman som bara vill berätta hur Knud och hans familj hade det, utan verkar ha en önskan om att vara ett högklassigt litterärtverk, inget fel med det men ibland blir språket lite väl dramatiskt och innehållet ganska romantiserat. Trots det kan Romer rada upp hemskhet efter hemskhet, utan att bli tårdrypande. Stundtals undrar jag hur jag kan läsa om så tragiska och hemska händelser utan att vara helt förstörd. Men det är något i stilen som inte inbjuder till tårar. Det är inte en känslokall beskrivning, men den är inte heller sentimental.

I texten finns det tyska meningar, som endast finns översatta i en bilaga i bokens slut. Detta ger en speciell känsla och blir karaktäristiskt för det som berättas om Knuds mamma. Bokens personbeskrivningar är spännande och inte alltid smickrande. Personerna känns uppfriskande för historien. Det gör även Romers snygga och oväntade beskrivningar. En av mina favoriter är när familjen passerar tullen och det beskrivs som att de för några sekunder ler i svartvitt för att lika sina passfoton.

25 augusti 2007

Snabba cash

Jens Lapidus Snabba cash är en ytterst obehaglig thrillerroman om den organiserade brottsligheten i Stockholm med fokus på kokainhandel. Våld, hot, prostitution, sex, vapen, blod, krossade familjer och massor av snabba cash.

Om det inte varit så att jag varit på Sardinien och blivit erbjuden den här boken när jag hade bokbrist så hade jag troligtvis aldrig läst den. Men jag är nöjd med att jag gjorde det. Den är spännande och jag ville fortsätta läsa. Språket är inte vackert, men fyller sin funktion i att visa denna värld. Ofta kortfattat utan fullständiga meningar.

23 augusti 2007

Ashimas bok

Ashimas bok av Caroline Giertz startar då Jahves fru väljer att lämna honom för ett liv på jorden. Gudinnans pånyttfödelse är starten på en äventyrsberättelse som utspelar sig för 2700 år sedan. Den bibelinspirerade historien liknar många andra fantasyliknande böcker då kampen mellan ont och gott är central, men känns ändå nyskapande. Giertz behandlar allmänmänskliga ämnen som vänskap, passion, kärlek och utanförskap på ett givande sätt genom att hela tiden ha med aspekten att Ashima egentligen inte är människa. Samtidigt är spänningen närvarande och gör det intressant att läsa vidare.

Gycklarens nådatid

Gycklarens nådatid är en medeltidsdeckare skriven av Ellis Peters. Jag har tidigare läst Ett helgon till varje pris i samma serie. Boken är lättläst och dessutom ganska tunn. Den är underhållande för stunden utan att ge känslan av att lämna några djupare spår. Den passade bra för ändamålet; semesterläsning på Sardinien.

13 augusti 2007

De osannolika systrarna Mitford

De osannolika systrarna Mitford, med underrubriken en sannsaga, är en biografi skriven av Cecilia Hagen. Det är berättelsen om de sex engelska, överklass systrarna Mitford och deras liv.

Systrarna levde verkligen spännande och sinsemellan väldigt olika liv. Den mest påfallande olikheten är väl att en blev kommunist, medan andra av systrarna blev nazister. Det är intressant är läsa om familjen, även fast det som ofta med biografier känns som att någons privatliv fläks ut lite väl mycket.

Dock är det inte en speciellt lyckad bok för mig som har svårt att hålla isär namn på personer i böcker... 6 stycken systrar är lätt att blanda ihop. Men det är nog inte bara jag, den är ganska trassligt skriven. Kanske hade det varit mer lämpligt att dela upp boken så varje syster fick en del, och inte bara kronologiskt.

Hagen skriver med en mycket speciell stil där texten ligger nära henne själv och hon som författare och person är med i texten. Jag uppfattar det som både störande och givande, men mest irriterande faktiskt. Varför är det intressant att veta att hon varit på tea hos engelska drottningen? Även fast jag ju förstår att det är ett sätt att vara mer lättsam och ett sätt att väva in att det faktiskt är en resa i Mitford-systranas spår som hon gör.

12 augusti 2007

Nu vill jag sjunga dig milda sånger

Nu vill jag sjunga dig milda sånger är en roman skriven av Linda Olsson. Boken handlar om 30åriga Veronika som hyr en stuga i en liten by i Dalarna. Hennes granne är en gammal kvinna vid namn Astrid, som helt avskärmat sig från omvärlden. Men sakta börjar en vänskap växa fram mellan de två kvinnorna.

Det är en fin bok om vänskap, men också om kärlek, tragedier och sorg genom de berättelser som vävs in i historien genom att kvinnorna berättar om vad som hänt tidigare i deras liv. Jag tycker grundhistorien är genomtänkt och vacker, men jag stör mig periodvis på språket som är väl utsmyckat och romantiserande. Det blir lite smörigt ibland, lite för mycket. Trots det läste jag boken mycket fort och kan tänka mig att rekommendera den.

7 augusti 2007

Tackar som frågar

Varje gång jag varit i mataffären den senaste månaden har jag sett Tackar som frågar - Historien om några människor av Jennie Dielemans stå vid kassan och jag har tänkt att jag ska läsa den. Av en tillfällighet hittade jag den i 5-krs lådan på Myrorna. När jag väl satte igång att läsa den tog det bara 2 dagar innan den var slut.

Den handlar om fem olika familjer i Stockholmsförorten Fisksätra. Familjernas liv knyts samman mer eller mindre, på ett väldigt snyggt och okonstlat sätt.

Enligt en av recentionerna på baksidan av boken är den en "ärlig, elak och rolig bok där författaren inte skönmålar något" (Kulturnytt, P1) och jag håller verkligen med om det. Berättelsen är rakt på sak, tar upp problem och glädjeämnen i förorten. Ironiserar och är elak, men på ett sätt som känns underhållande och befogat. Mycket bra!

I slutet av boken finns en internetadress som säger sig ge fortsättningen på boken. När jag försöker nå sidan får jag svaret att sidan inte längre finns kvar, för att de valt att gå vidare och att det bara är boken som finns numera. Trist att de valt att lägga ner hemsidan när boken fortfarande ligger på försäljningslistor, så nu får jag aldrig veta vad som fanns att hitta där.


Tackar som frågar är Jennie Dielemans roman debut, men hon har tidigare skrivit Motstånd tillsammans med Fredrik Quistbergh. Också mycket läsvärd, för dig som vill påverka och göra motstånd. Som tur är kan man i Tackar som frågar lätt märka Dielemans samhällskritik och det hade ju varit en stor besvikelse annars!

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten

Jag kan verkligen rekommendera Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon!

Intressant, klockrena iakttagelser om bland annat språk och uttryck, lättläst, varm och givande.

När 15åriga autistiske Christopher ser grannens hund ligga dödad på gräsmattan bestämmer han sig för att lösa mysteriet med vem som är hundens mördare. Det hela leder till en rad avslöjanden och påverkar så väl Christophers liv som andra i hans närhet. En berättelse hur det är att leva med autism, men också om relationer och familjeliv.

4 augusti 2007

Vackra flickors lott

Vackra flickors lott är tredje boken om Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith och nu är jag riktigt trött på serien. Tendenserna som jag tidigare kunde strunta i blir nu för mycket. Jag tycker bland annat att det är irriterande med alla uttalanden om hur olika de afrikanska folken är och vad som är typiskt för de olika grupperna, det känns enormt biologistiskt. Visst finns det fina historier och mysiga deckargåtor även i denna delen, men de lyckas inte fånga mig och överväga det negativa.