31 maj 2007

Venus födelse

Venus födelse är skriven av Sarah Dunant och har underrubriken kärlek och död i Florens. Venus födelse är en roman som utspelar sig under renässansens Florens, mitt i en period som blomstrar kulturellt sätt men som också innehåller stora religiösa motsättningar som på olika sätt påverkar stadens invånare.

Boken handlar om Alessandras liv. Från att hon är i 15årsåldern och gifts bort för att slippa gå i kloster tills hon är gammal och dör i ett kloster. Däremellan händer det en mängd saker, fokuset ligger till stor del på kvinnans roll. Alssandra är för utbildad och intelligent för sitt eget bästa och passar inte in i den roll som kvinnan förväntas foga sig i. Hennes make har istället helt andra hemligheter, som också är anledningen till att de båda gifter sig med varandra.

Intressant med de inlagda tankarna kring kvinnans uppgift, utan att de blir för tydliga eller liknar pekpinnar. Jag förmodar att författaren har en feministisk tanke bakom boken, även fast det knappast är en roman som skulle kallas uttalat feministisk. Romanen handlar också till stor del om att ses som avvikande och vilka konsekvenser det kan få. Det handlar om att bryta mot normer och ändå försöka leva ett utåtsätt accepterat och normalt liv.

Boken belyser homosexualitet, fast det i denna tid enbart går under namnet sodomi. Det är mycket homofobi, men viktigt att tänka på att det är bokens karaktärer som är homofoba (även fast begreppet homosexuell och homofobi inte alls fanns på renässansen såklart) inte boken i sig. Det är ju en stor skillnad. Boken framstår inte som fördömande, speciellt inte när man läst den helt ut.

Men allvarligt talat, om man ska skriva en roman som innehåller sexscener så får man faktiskt komma på ett bättre ord är "springa" för det kvinnliga könet! Det störde mig enormt mycket under läsningens gång att det inte fanns något ord. En springa är ju snarare ett intet, inte en del av kroppen och det stämmer inte alls ihop med scenerna för övrigt.

Stundvis i början var romanen seg och jag funderade på att inte läsa klart den. Men till slut, efter en ganska lång startsträcka, drogs jag in i den och ville inte sluta läsa. Jag kan absolut rekomendera den till de som tycker det är spännande med historiska romaner. Den har mycket av tidens känsla och konsten som är typisk för renässansen. Dessutom är det en fin roman om kärlek, vänskap och familjerelationer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar